Om ben.

Khoury-tekniken –

En banbrytande metod inom benuppbyggnad

Khoury-tekniken, utvecklad av professor Fouad Khoury, är en metod för benuppbyggnad som används när benet inte räcker för att placera tandimplantat. Läs mer om hur denna teknik kan gynna dig som patient.

Defekterna som oftast drabbar käkar efter en tids tandlöshet är horisontella dvs det saknas bredd, men ibland ses kombinationer av bredd och höjdförslust. Denna teknik bygger på användning av patientens eget ben, som oftast skördas från området kring visdomstanden i underkäken. Det är biologiskt kompatibelt och innehåller bland annat levande benceller, stamceller och olika tillväxtfaktorer där den viktigaste är Bone Morphogenetic Protein 2 (BMP 2). Tillsammans skapar dessa celler och faktorer en gynnsam miljö för snabb och effektiv benläkning, vilket gör det egna benet till en "golden standard" inom benuppbyggnad. Benersättningsmaterial saknar dessa biologiska komponenter, vilket kan leda till långsammare och mindre effektiv benläkning. Därför blandas inte benersättningsmaterial in eller används som utfyllnad i denna teknik.

Hur går det till?

Benplattor skördas från käken och tunnas ut med en mini-hyvel som tillvaratar benspån för att senare användas. Ofta tas även patientens eget blod i operationsområdet tillvara för att väta benspånen och också bidra med levande celler som stimulerar bennybildningen och läkningen. Plattorna fästs vid benet med små miniskruvar i det område som behöver byggas upp. Men det som skiljer Khoury-tekniken från äldre metoder är att plattorna är uttunnade och fästs på ett avstånd ifrån det behövande området. Avståndet eller den så kallade diastasen packas sedan med benspånen. Man kan på så sätt bygga upp benet både horisontellt och vertikalt. Den här biologiska processen ger snabb läkning. Den korta läkningstiden, cirka 3–4 månader, gör tekniken idealisk för patienter som söker en naturlig och långvarig lösning.

“Tekniken har blivit en golden standard inom käkkirurgin tack vare sin precision och förmåga att återskapa det patienten en gång hade- den naturliga benstrukturen”.

Bild 1: smal käke som kräver benuppbyggnad.

Bild 2: benblock som tunnats ut med benskrapa och benspån tillvaratagna

Bild 3: benblocken fastskruvade, nästa steg är att packa in benpån

Snabbare återhämtning med Khoury-tekniken

De äldre metoderna som användes inom käkkirurgin med skörd av så kallade kortikocancellösa, tjockare benblock från underkäken eller höftkammen gav både kompakt och spongiöst ben, dvs den mjukare och mer porösa typ av benvävnad som finns inuti våra ben. Dessa block krävde längre läkningstider, ofta upp till 6–12 månader, innan de kunde stödja implantat. Detta beror på att blocken hade en högre risk för resorption och långsammare integration med det befintliga benet. Skörd av höftkamsben kräver dessutom sjukhusresurser med fullnarkos och lång rehabilitering ofta gå stöd med kryckor i ett par veckor och sjukskrivning.

Khoury-tekniken, å andra sidan, använder tunna benplattor från patientens egen käke och operationen utförs i lokalanestesi och tar ca 90 minuter beroende på omfattning. Den kortare läkningstiden och tillgängligheten för fler patienter gör det möjligt att påbörja implantatbehandling tidigare, vilket är en stor fördel för patienten.

Bild 1: operationsområdet igensytt och adekvat volym ses

Bild 2: läkningskontroll ca 4 veckor efter operationen

Bild 3: implantat inopererade ca 4 månader efter benuppbyggnaden, därefter väntas 3 tänder byggas på i en bro för ett vackert leende

Benkvaliteten då?

De kortikocancellösa blocken hade en tendens att resorberas över tid, vilket kunde leda till förlust av benvolym och minskad stabilitet för implantaten. Dessutom var kvaliteten på det nybildade benet ofta sämre, med en högre andel fibröst ben som inte hade samma styrka som ben skördat enligt Khoury-tekniken.

Khoury-tekniken erbjuder en överlägsen benkvalitet eftersom den utnyttjar patientens egna levande benceller och tillväxtfaktorer. Detta främjar bildandet av vitalt, välintegrerat ben som är starkt och hållbart. Studier har visat att det nybildade benet med Khoury-tekniken har en högre densitet och bättre långsiktig stabilitet jämfört med äldre metoder.

Jämförelse mellan Khoury-tekniken och membranteknik med benersättningsmaterial

Urban-tekniken är en annan välanvänd metod för benuppbyggnad, där en blandning av egna benspån och benersättningsmaterial används, omslutna av ett resorberbart membran som hålls på plats med små häftstiftsliknande fixeringsstift.

Tekniken kan förenklat liknas vid de tacos som äts till helgen i många hem. Det mjuka brödet eller membranet i det rekonstruktiva fallet, fylls med valfri fyllning, som i benuppbyggnadssammanhang är benspån och valfritt ersättningsmaterial. Slutligen används stiften för att spika fast det överfyllda membranet i det behövande området.  Trots att båda metoderna används för horisontell och vertikal benuppbyggnad, har de avgörande skillnader:

• Materialanvändning: Medan Khoury-tekniken enbart använder patientens eget ben, kombinerar Urban-tekniken material från andra källor, vilket kan vara fördelaktigt vid begränsad tillgång på autogent ben.

• Komplikationer: Urban-tekniken kan innebära risk för membranexponering, medan Khoury-tekniken ibland kan orsaka resorption av transplantatet. Båda metoderna har dock visat höga framgångsgrader.

• Benökning: Studier visar att båda metoderna kan ge liknande resultat med benökningar på upp till 5 mm, men Khoury-tekniken erbjuder ett helt naturligt läkningsförlopp.

Sammanfattningsvis är Urban-tekniken ett bra alternativ vid brist på autogent ben, medan Khoury-tekniken är förstahandsvalet för att maximera biologisk kompatibilitet och snabb återhämtning.

Jämförelse mellan Khoury-tekniken och ny tandrotsteknik

Tandrotsgraft (TR) är en relativt ny teknik där patientens egna tandrötter används som transplantat. Dessa anpassas för att matcha benförlusten och placeras på plats för att främja sammanväxning med befintligt ben.

Här presenteras hur TR-tekniken står sig mot Khoury-tekniken:

• Materialanvändning: Båda teknikerna utnyttjar patientens egna resurser, men TR-tekniken använder tandrötter, oftast visdomständer, i stället för benblock. Detta kan vara en fördel när tillgången på benvävnad är begränsad.

• Resultat: TR-tekniken har visat lovande resultat med liknande benhöjdsökningar som Khoury-tekniken, men det saknas ännu långtidsstudier för att säkerställa dess långvariga stabilitet.

• Komplikationer: En lägre förekomst av peri-implantära sjukdomar dvs relaterat till ben och tandköttsvävnad, har rapporterats med TR-tekniken jämfört med Khoury-tekniken, även om båda metoderna anses vara säkra.

Trots att båda metoderna är effektiva för benuppbyggnad, är Khoury-tekniken bättre dokumenterad och används ofta som en etablerad lösning för omfattande benförlust.

Vill du veta mer eller boka en konsultation, mejla på:

info@skarpkirurgi.se

Referenslista:

Wang, H. et al. "Principles of PASS in guided bone regeneration."

Khoury, F. "Stabilization of thin autogenous bone plates for horizontal and vertical ridge augmentation."

Urban, I. et al. "Use of biomaterials and membranes in guided bone regeneration for horizontal ridge augmentation."

Bartols, A., et al. "Resorption and complications rates in the Khoury technique: systematic analyses."

Von Arx, T., Mordenfeld, A. "Studies on autogenous and xenogenic graft combinations in bone augmentation."

Sanchez-Labrador, L. et al. "Implant survival rates using autogenous vs. xenogenic bone grafts."

Nevins, M. et al. "Effects of graft material on long-term implant outcomes."

Pistilli, R. et al. "Implant survival and bone reconstruction with autogenous bone blocks."